| |
 |
| ADRESS |
Kabelvägen 7-9
SE-311 50 Falkenberg
Sweden
|
| TELEFONNUMMER |
Växel: +46346-71 56 00
Fax: +46346-71 56 20
|
| E-POST |
info(a)proove.se
|
| ÖPPETTIDER |
Mån-Fre 07:00-16:00
Lunch 12:00-13:00
|
|
 |
|
|
Vi får många frågor både på telefon och via mail. För att underlätta för alla kommer vi lägga upp information här. Nu till en början finns det inte så mycket, men vi kommer att fylla på med ny infomation kontinuerligt.
| |
| |
Ampere
SI-enheten för elektrisk ström, uppkallad efter den franske fysikern André-Marie Ampère. Enligt definitionen är 1 ampere den ström som, när den passerar genom två raka och parallella ledare med oändlig längd och en meters avstånd mellan varandra, ger upphov till en kraft på 2·10-7 N/m mellan ledarna.
Ampere är en av SI-systemets sju grundenheter ur vilka alla andra fysikaliska enheter kan härledas. |
| |
| |
| |
Batteri
Ett batteri är en komponent som innehåller lagrad energi och gör den tillgänglig i elektrisk form för andra komponenter som är anslutna till den.
Den vanligast förekommande typen av batteri lagrar energin elektrokemiskt (galvaniska celler). Det förekommer också elektrostatisk lagring (kondensator), och bränsleceller. Ytterligare tekniker kan komma att användas i framtiden. Vissa typer av batterier får en viss mängd energi vid produktionen. När denna energi förbrukats är också batteriet förbrukat och bör kasseras. Andra batterityper kan återuppladdas genom att de ansluts till en annan elektrisk spänningskälla. Ett batteri eller enstaka cell, som är avsedd för återladdning, kallas ackumulator. |
| |
| |
| |
DVB eller Digital Video Broadcasting
En samling öppna standarder för olika sorters digital television som handhålls av det internationella konsortiet DVB Project. Standarderna publiceras av en kommitté bestående av European Telecommunications Standards Institute (ETSI), European Committee for Electrotechnical Standardization (CENELEC) och Europeiska Radio- och TV-unionen (EBU). DVB-standarderna kan gratis laddas ner från ETSI:s webbplats.
Varianter av DVB som är vanliga innefattar:
DVB-T Digital Video Broadcasting - Terrestrial: Digital marksänd television
DVB-C Digital Video Broadcasting - Cable: Digital kabel-TV
DVB-S Digital Video Broadcasting - Satellite: Satellit-TV
DVB-H Digital Video Broadcasting - Handheld: En variant av DVB-T avsedd för mobila mottagare
Dessa varianter har egenskaper för till exempel felrättning som skiljer sig åt, då deras transmissionsmetoder har mycket olika egenskaper.
Kommande standarder är
DVB-IPI avsedd för IPTV. Ej utbredd idag, nätverken använder proprietära lösningar. |
| |
| |
| |
ESD
Elektrostatiska urladdningar (på engelska ESD, akronym för Electrostatic Discharge) är vanliga och oftast harmlösa, men kan vara förödande för elektroniska kretsar.
När någon är laddad med statisk elektricitet och tar i exempelvis ett dörrhandtag sker en urladdning till jord. Urladdningen sker som en gnista som hoppar från hand till handtag. Den statiska laddningen kan vara positiv eller negativ. Elektronik kan påverkas av elektrostatiska urladdningar genom att gnistan bränner ett litet avbrott i elektronikkretsen och genom den elektromagnetiska puls som gnistan skapar. Räckvidden för gnistans puls är över 10 meter. Skydd mot skadliga urladdningar sker främst via minimering av uppladdning och jordning av arbetsplats. |
| |
| |
| |
FM
Frekvensmodulering, FM, metod främst inom radiokommunikationen för att överföra en signal som beskriver tal, musik eller annan information. Frekvensmodulering innebär att en bärvåg (en ton eller en radiovåg) återspeglar hur signalen ändras genom att bärvågens frekvens ändras i takt med signalstyrkan. Mottagaren av den modulerade bärvågen måste sedan återskapa den ursprungliga signalen, alltså göra en demodulering, för att kunna tillgodogöra sig informationen. |
| |
| |
| |
Gigabit
En gigabit (Gb) är 109 databitar. På en gigabit går det:
1 000 megabit
1 000 000 kilobit
1 000 000 000 bitar
Gigabit per sekund (Gb/s) är ett vanligt mått på hastigheten i snabba datornätverk, speciellt i de större, sammankopplande ledningarna. Vanliga datornätverk på kontor och liknande håller ofta 0,1 - 1 Gb/s. |
| |
| |
| |
HDMI
High Definition Multimedia Interface, förkortat HDMI, är en digitalkontakt för överföring av både ljud och bild. Ljud kan vara tex Dolby 5.1 eller PCM-kodat. Videosignalen, också digital, överförs på liknande sätt som i DVI. Kablar av HDMI typ finns i två versioner en med 19 pinnar som kallas Type-A och en med 29 pinnar som kallas Type-B. Den senare är tänkt för bilder med en upplösning större än 1080p.
Framtida media som Blu-ray och HDTV kommer uteslutande att använda HDMI, och dessutom kräva stöd för ett kopieringsskydd som kallas HDCP. HDTV-märkt utrustning samt utrustning med HDMI-kontakter stödjer inte automatiskt HDCP, men HDCP är ett krav för HD Ready-märkning.
Utrustning som inte har stöd för HDCP kommer antingen att visa en lägre kvalitet av materialet eller inte visa något material alls. Detta är upp till upphovsrättsinnehavaren att avgöra.
Detta kopieringsskydd tillåter upphovsrättsinnehavaren att bestämma var, när och hur du får använda det material du köpt.
HDMI standarden ägs, licensieras och utvecklas av HDMI Licensing, LLC, ett företag grundat av Hitachi, Panasonic, Philips, Silicon Image, Sony, Thomson och Toshiba.
I senaste versionen, HDMI 1.3, har bland annat överföringskapaciteten ökat från 4,95 till 10.2 Gbit/s, vilket medger ökad bildfrekvens och färgdjup. HDMI 1.3 stödjer Dolby TrueHD och DTS-HD. Dessutom ingår automatisk synkronisering av bild och ljud ("lip-synch"), samt en alternativ mindre kontakt för små apparater. HDMI 1.3 är bakåtkompatibel med HDMI 1.1. |
| |
| |
| |
IP-Kapslingsklassning
Kapslingsklassning (IEC 60529) är en klassifikation av hur bra inkapslingen av teknisk utrustning står emot och skyddar mot vatten, damm, större inträngande föremål samt ofrivillig beröring (t.ex petskydd i kontakter). Klassifikationen har formen IP (Ingress protection rating) följt av två siffror och ibland ytterligare en bokstav. Den första siffran beskriver hur bra skyddet mot damm, inträngande objekt samt beröring är och den andra hur bra skyddad mot vatten är. Ju högre siffra, desto bättre skydd. Den valfria extra bokstaven beskriver vilken typ av skydd mot beröring den har.
Är någon av skyddsklassningarna ej tillämpliga på produkten, ersätts denna siffra med bokstaven X.
Första siffran
Skydd mot beröring och inträngande föremål.
Klassning Beskrivning
IP0X Oskyddat
IP1X Minst 50 mm i diameter
IP2X Minst 12,5 mm i diameter ("Provfinger")
IP3X Minst 2,5 mm i diameter
IP4X Minst 1 mm i diameter
IP5X Dammskyddat
IP6X Dammtätt
Andra siffran
Skydd mot inträngande vatten. Inget vatten får tränga in i en sådan mängd eller på ett sådant ställe att tillfredsställande drift påverkas eller säkerheten äventyras.
Klassning Beskrivning
IPX0 Oskyddat
IPX1 Droppskyddat (endast vertikala droppar)
IPX2 Droppskyddat vid max 15° lutning
IPX3 Strilsäkert
IPX4 Striltätt
IPX5 Spolsäkert
IPX6 Spoltätt
IPX7 Vattentätt (nedsänkt i vatten)
IPX8 Tryckvattentätt (nedsänkt i vatten) |
| |
| |
| |
Jordfelsbrytare
Jordfelsbrytare är ett komplement till säkringarna i ett säkringsskåp.
Även om människokroppen är en ganska dålig elektrisk ledare så räcker 230 volt som är den normala spänningen i svenska vägguttag för att orsaka skada. Det är tiden som strömgenomgången pågår som är skadlig och även strömmens väg genom kroppen. Jordfelsbrytaren förhindrar i de flesta fall att det går strömmar genom kroppen under lång tid.
Innehåll
1 Jordning
2 Funktion
3 Olika typer
4 Källor
Jordning
Om metallhölje finns på en apparat och apparaten inte är extraisolerad ( ett märke med en kvadrat i en kvadrat) ska apparaten skyddsjordas. Höljet är då direkt förbundet med jord, det vill säga spänningen är noll volt och därmed kan ytterhöljet aldrig uppnå spänningsnivåer farliga för en människa. Om kontakten mellan spänningsförande ledare och ytterhöljet är god vid ett fel, kommer den ordinarie säkringen - antingen den i säkringsskåpet eller i apparaten - att lösa ut på grund av överbelastning (kortslutning).
Funktion
Principskiss.
1. elektromagnet och hjälpelektronik
2. strömtransformatorns sekundärspole
3. kärna
4. testbrytare
L fasledare, N neutralledare.
Jordfelsbrytaren fungerar så att den jämför strömmarna i fasen och nolledaren. Om det finns en skillnad mellan dessa strömmar som är större än det förinställda värdet (IΔn) löser skyddskretsen ut och bryter strömmen. Brytaren måste därefter återställas (ofta manuellt) innan den börjar leda ström igen.
Jordfelsbrytaren är uppbyggd kring en strömtransformator med ringformad kärna. Ledarna till lasten går genom denna. Normalt är strömmarna i ledarna lika stora men med motsatt tecken, och magnetfälten kring ledarna tar därför ut varandra. Vid ett jordfel uppstår obalans, magnetfälten upphäver inte längre varandra och en ström induceras i sekundärspolen. Denna ström får en elektromagnet att utlösa en brytarmekanism.
För att testa funktionen finns en speciell brytare som via ett motstånd förbikopplar strömtransformatorn och åstadkommer en felström.
Vanlig jordning skyddar inte om en människa kommer i direkt kontakt med en spänningsförande ledare, till exempel en kabel med trasig isolering eller ett spänningssatt metallhölje med trasig jordning. Det gör däremot jordfelsbrytaren. När den upptäcker att en del ström försvinner bort en annan väg (genom människans kropp och ner i marken, diskbänken etc.) löser den ut. I de fall när människan står på isolerande underlag och samtidigt håller i både fas och nolledaren förlorar jordfelsbrytaren sin skyddsförmåga. Den kan nämligen inte skilja om det är en glödlampa, TV eller människa i andra änden av kabeln.
Olika typer
Två typer av jordfelsbrytare finns, en för personskydd och en för brandskydd.
Personskyddet har en maximal felströmsinställning på 30 milliAmpere.
Brandskyddet har en maximal felströmsinställning på 300 milliAmpere.
Trots att jordfelsbrytare känner av även små strömmar ger de inget fullständigt skydd. En kraftig stöt kan skada eller till och med döda ögonblickligen, innan brytaren hinner lösa ut, särskilt gäller det barn, personer med hjärtproblem och djur.
En vanlig missuppfattning är att jordfelsbrytare bara fungerar om de sitter i jordade uttag, men de ger ett gott personskydd även i ojordade uttag. Däremot blir det inte tillåtet att använda lampor eller apparater i miljöer de inte är godkända för, exempelvis att använda apparater för inomhusbruk ute, genom att sätta dit en jordfelsbrytare. |
| |
| |
| |
Koaxialkabel
Koaxialkabel är en tvåpolig elkabel, som i ett tvärsnitt är uppbyggd av en cirkulär metallisk ledare, mittledaren, omgiven av ett isolerande material, dielektrikum, som i sin tur är omgivet av ett ledande hölje, skärmen. Koppar eller tennbelagd koppar är vanliga ledarmaterial, och som isolator används ofta plast i billiga kablar eller PTFE i dyrare och bättre, då isolatorn inte smälter då man löder fast koaxialkabelns ledare. Även luft eller skum används som dielektrikum.
Koaxialkablar används för att överföra RF-signaler, eftersom signalerna överförs som elektromagnetiska fält i isolatorn mellan mittledare och skärm. Kabeln strålar inte ut oönskad strålning, vilket kan påverka annan elektonik och ger upphov till förluster, och nyttosignalen inuti koaxialkabeln förvanskas inte heller av störningar utifrån. I praktiken får man inte perfekt skärmning på grund av icke-ideala material, och koaxialkablar finns med väldigt varierande kvalitet, diametrar och pris.
Både frekvensen och användningsområdet avgör vad som är tillräckligt bra kvalitet. En kabel för markbundna TV-sändningar lägre än 1 GHz behöver inte ha samma kvalitet som en kabel avsedd för mikrovågssignaler på över 5 GHz.
Koaxialkablar används ofta som antennkablar för tv. De är då ofta ganska dåliga kablar där skärmen utgörs av ett finmaskigt nät av tunna metalltrådar. Lite dyrare kablar har flera skärmar av samma sorts finmaskiga nät plus folie, dessa kallas ibland "dubbelskärmade". En ännu bättre sort är de koaxialkablar där skärmen består av ett tunt metallrör, semirigida koaxialkablar, eller bara "semirigider".
Kriterier på koaxialkablar är exempelvis karakteristisk impedans som bestäms av förhållandet mellan mittledardiameter och skärmdiameter, vilket också indirekt förklarar varför man inte ska göra skarpa krökar på koaxialkablar, förlust och effekttålighet. |
| |
| |
| |
|
LED
Lysdiod (Light Emitting Diode, LED) är en diod som utstrålar inkoherent
monokromatiskt ljus vid en elektriskt framåtriktad spänning. Effekten
är en form av elektroluminiscens. Färgen beror på halvledarmaterialen
som används, och kan vara inom såväl det ultravioletta som det
synliga eller infraröda spektrumet. Uppfanns av ryssen Oleg Vladimirovich
Losev i mitten av 1920-talet. Den första lysdioden med synligt
ljusspektrum utvecklades 1962.
Lågenergilampa
Ett mycket snålare alternativ till den traditionella glödlampan.
Har många gånger längre livslängd och förbrukar
80% mindre energi. Precis som med andra lampor kan den gå
sönder. Hur du ska göra då förklaras i denna
PDF (klicka för att ladda ner).
|
| |
| |
| |
Minneskort
Ett minneskort är en digital lagringsenhet i form av ett litet kort som kan sättas in i digitala apparater, till exempel datorer, digitalkameror, mp3-spelare och mobiltelefoner, för att spara data som bilder och musik på. Minneskort finns även till vissa TV-spel och fyller då funktionen att de sparar spelarstatistik som till exempel poäng, inställningar, med mera. Minneskort avsedda för TV-spel saknar ofta praktisk användning på andra sätt än tillsammans med den konsol som de är avsedda för. |
| |
| |
| |
Nätaggregat
Nätaggregat eller nätdel är en anordning eller ett system som förser en eller flera energikrävande belastningsobjekt med elektrisk eller annan typ av energi. Termen förekommer oftast i tillämpningar med elektrisk energiförsörjning av datorer, förstärkare och liknande. Där är det den del i apparaten, som omvandlar växelströmmen i vägguttaget till de olika former av elektricitet, vad avser spänning, ström och frekvens, som de olka ingående komponenterna behöver.
Komponenterna i nätdelen blir relativt varma och kräver kylning, antingen passivt eller med fläkt. Vid passiv kylning behövs ofta större kylelement vid kraftfullare datorer med starkare nätaggregat.
Bärbara datorer har oftast inte ett inbyggt nätaggregat, utan detta består av ett extern nätaggregat som ofta är monterat på sladden mellan vägguttaget och datorn. Denna fungerar också i de allra flesta fall som batteriladdare till datorns batteri. (Om sådant är installerat.) Dessa har för det mesta inga fläktar utan kyls passivt, därför kan dessa bli varma och bör också därför ligga öppet så de kan hålla en så låg temperatur som möjligt.
Den vanligaste standarden för nätaggregat i stationära datorer är idag ATX, men det finns fler, bland annat Mini-ITX och Nano-ITX, för mindre datorer, så kallat barebone. Dessa standarder hör även ihop med storleksstandarder för moderkort och komponenter, ATX-nätdelar till datorer med ATX-moderkort och så vidare. |
| |
| |
| |
Ohm
Ohm (Ω) är SI-enheten för resistans, reaktans och impedans. 1 ohm är den resistans som vid 1 volt släpper igenom laddningsmängden 1 coulomb per sekund, det vill säga 1 ampere. 1 Ω = 1 V/A.
Enheten är uppkallad efter Georg Ohm som upptäckte förhållandet mellan spänning och ström, Ohms lag. |
| |
| |
| |
PC Card
PC Card (kallades PCMCIA fram till 1995) är en standard för en PCI-liknande buss för bärbara datorer. Ett PC Card är 85,6 mm långt och 54 mm brett, alltså ungefär lika stort som ett kreditkort – även om det är upp till 10,5 mm tjockt – och har hittills använts till bland annat nätverkskort, GSM-modem, 3G-modem, grafikkort, modem, firewire-kort och USB-kort. Det är tänkt att ersättas av ExpressCard, som framför allt är tunnare. |
| |
| |
| |
Radio
Radio är trådlös överföring av signaler genom modulering av elektromagnetiska vågor med frekvenser lägre än ljusets. Överföringen kan ske via en så kallad radiolänk, det vill säga från en sändare till en mottagare, eller från en sändare till många mottagare, vilket kallas rundradio. Radio mellan två stationer som båda är både sändare och mottagare kallas kommunikationsradio. |
| |
| |
| |
Säkring
Säkring är en anordning för att förhindra överbelastning i elektriska anläggningar, vilket skulle kunna leda till överhettning och i värsta fall brand. Överbelastning uppkommer när för stor ström leds genom en ledning, till exempel på grund av kortslutning.
Säkringar finns av flera olika typer. De flesta traditionella säkringar innehåller en mycket tunn tråd, genom vilken all ström till anläggningen leds, och som precis klarar den strömstyrka anläggningen är avsedd för. När strömstyrkan ökar ytterligare, smälter tråden av och strömmen bryts. Till mindre strömmar och svagare spänningar används ofta glasrörssäkringar. I bilar används säkringar där tråden inte alltid är inkapslad, utan ligger längs med en porslinscylinder eller -platta. På hushållsnätet används smältproppar av porslin - i dagligt tal propp. Propparna sitter i bostadens gruppcentral och är försedda med en liten färgad bricka i änden, vilken faller ner när säkringen löst ut, eller i dagligt tal proppen gått.
Säkerhetsbrytare
På senare tid har automatsäkringar, även kallade dvärgbrytare, kommit mer och mer i bruk. De har en vippknapp på utsidan, som kan fällas upp igen, när de löst ut, och så är strömmen tillslagen igen. En automatsäkring är en säkerhetsinstallation, och även om funktionen fungerar som en strömbrytare skall den ej missbrukas på detta sätt.
Innan en säkring byts, bör anläggningen undersökas. Om det fel, som orsakade att säkringen löste ut, kvarstår, kommer även nästa säkring att lösa ut, så snart den sätts i. Det är viktigt att aldrig ersätta en trasig säkring med någon annan ledning, till exempel en spik, då detta möjliggör överbelastning med till exempel eldsvåda som följd. |
| |
| |
| |
TP-kabel
Partvinnad kabel, även twisted pair-kabel (TP-kabel), är en signalkabel som består av par av tvinnade ledare, därav namnet. De är tvinnade för att motverka störningar, främst i form av överhörning. TP-kabel används till exempel för Ethernet och inom telefoni. De två största nackdelarna med partvinnad kabel är att den har hög effektförlust, s.k. dämpning (eng: attenuation) per meter, vilket innebär att man inte kan lägga mer än några tiotal eller som mest 100 meter sådan kabel innan man behöver en repeaterstation, linjeförstärkare. |
| |
| |
| |
USB
USB, Universal Serial Bus, är en standard för en snabb seriell databuss.
USB utvecklades under första halvan av 1990-talet gemensamt av de ledande leverantörerna inom telekom- och persondatorindustrin. Tillsammans med Firewire slog USB igenom mot slutet av 1990-talet som en mer flexibel ersättare för serie- och parallellportarna samt i viss mån även för SCSI.
Både Firewire och USB klarar fler enheter än vad som är praktiskt möjligt att hantera. Skillnaden ligger i hur enheterna kopplas samman. Firewire använder oftast en kedja medan USB kräver en port per enhet. Varje port kan emellertid delas med ett nav, en så kallad hub, och bildar alltså en stjärnnätstruktur. Både Firewire och USB har blivit vedertagna standarder och återfinns idag på PC, Mac och Sun. |
| |
| |
| |
Volt
Volt är en härledd SI-enhet för elektromotorisk kraft eller elektrisk spänning (potentialskillnad), uppkallad efter den italienske fysikern Alessandro Volta.
Volt härleds från SI-enheterna watt (W) och ampere (A) och blir då W/A. |
| |
| |
| |
Watt
Watt, med symbolen W, är härledd SI-enhet för den fysikaliska storheten effekt. Den betecknas även J/s (joule per sekund). Enheten har fått sitt namn efter den skotske uppfinnaren James Watt.
En äldre beteckning på watt är newtonmeter per sekund. |
| |
| |
| |
Överspänningsskydd
Överspänningsskydd används för att skydda elektriska apparater från överspänning. I samband med åskväder kan överspänningen leda till att apparater går sönder, exempelvis TV, datorer eller musikanläggningar. Överspänningskyddet försöker att reglera spänningen till elektriska apparater genom att häva eller kortsluta spänningar över det maximalt tillåtna spänningsvärdet. Överspänningsskydd kan tillverkas av följande elektroniska komponenter:
En säkring brinner ut eller säkerhetsbrytare kopplar ifrån när för mycket ström förbrukas.
En järnfattig transformator kan överföra växelström som en vanlig järntransformator (om dock mindre effektivt), men överför inte plötsliga spänningsökningar då transformatorkärnan mättas snabbt.
En metalloxidvaristor (MOV) är en liten komponent som kortsluts när den utsätts för en spänning över sin maximalspänning. På så sätt kortsluts översspänningen genom varistorn, så länge den resulterande effekten inte överstiger varistorns maximaleffekt: i så fall förstörs varistorn. Även om de inte förstörs försämras varistorers prestanda efter varje överspänningsstöt, och slutar alltså att fungera efter ett tag. Några överspänningsskydd har varningslampor som tänds när detta inträffat.
En zenerdiod används ofta för att skydda mot överspänningar i elektriska kretsar, speciellt motorstyrkretsar.
En induktans eller spole motstår plötsliga strömflödesförändringar. Dessa kopplas då i serie med elapparaten för att begränsa strömflödet.
En kondensator motstår plötsliga spänningsändringar. Dessa kopplas parallellt med elapparaten för att begränsa spänningsändringarna.
Enklare överspänningsskydd skyddar ofta genom att utjämna överspänningar mot jord. Skyddsjorden är dock inte anpassad för de strömmar på 100-tals ampere som åsknedslag ofta innebär. Detta kan därför leda till skada på ett annat ställe i huset, eller i värsta fall brand. |
| |
|
|
 |
